Slagsmalet missade vi eller slapp vi beroende pa hur man ser det.... Jag ar iaf nojd! Mulle gjordes sitt basta for att hitta nagra nere i nan grand, men misslyckades, som tur var...Den vanliga indianbaren som de brukar besoka var inte oppen, utan det bar istallet av till bar National. Bilden ar eg inte sa bra, vi ser ju inga av de andra gasterna. Men hur som var det i jag och tva andra kvinnor dar. En som dansade och en gammal dam som satt och diskuterade vid ett bord. Det finns en damtoa, bara for att de maste ha det, men den dorren ar igenbommad. Kvinnor ar alltsa inte sa vanliga pa sana barer! Att toan var last gjorde nog inte sa mycket, Mulle rekommenderar gummistovlar for att alla anda pissar pa golvet dar! Pa vaggarna var det fina malningar blandade med travar av olbackar, smidigt med lagret inne i lokalen. En 6:a rom gav Mulle 1 dollar for och olen kostade 35 cent. Vi blev ju inte ruinerade direkt, men for indianerna motsvarar det ung en timlon! De har bara jobb ca 4 man/ar da det ar sasong for kaffeodlingen.
Nar det galler ovriga gaster, var en del bara salongsberusade medan andra lag och sov over bordet. Mulle gav en kille som jobbade dar 5 dollar och da motade han undan lite folk som tiggde ol av oss. Annars ganska trevligt faktiskt. De spelade harlig musik och manniskorna var glada. Indianerna har ar en undergrupp till Mayaindianerna och utgor ca 10% av befolkningen.
Efter indianbaren bar det ivag till bar Baru. Efter en varm oboy for mig (satan vad skont det ar att vara vuxen nog att kunna bestalla in det man vill, dvs varm choklad!!!) ringde Mulle och jag efter Ricardo som hamtade oss. Jag avslutade sedan kvallen med herr Alling, medan Fredrik och Simon testade ytterligare nagra barer.
Nu blir det beachen! Hasta luego mi amigos!